När skall Patrik börja förstå?!

Senaste dagarna har varit helt överjävliga med anfall både dagtid och nattetid. Sovrummet ser ut som Stockholms blodbad… så har det varit senaste 3-4 veckorna, men jag står fortfarande på benen.
Patrik har börjat ställa en massa frågor om mina anfall, han har till och med spelat in ett av anfallen… Jag har valt att INTE titta själv. Jag blev tvingad att titta på ett av mina anfall när jag var 15 år… Kvinnan som Då hade makt över mig bestämde sig för detta.
Ja det var mycket den här kvinnan Bestämde!!! Man måste tänka på vad grannarna skulle säga…?!
Om man hade sin egen lilla stund fick man veta att man var ”sjukt” äcklig och så gör man inte – tänk på vad grannarna skulle säga. Lånade man sina syskons saker var man tjuv. Man fick inte gråta offentligt det var svaghet. Att prata högt var fel, för då sökte man uppmärksamhet. Att ha ge mig en egen vilja var inget den Kvinnan skulle tillåta!

Det var mycket som var fel i det hemmet. Kvinnan hade mig i sitt våld och det är sådant som fortfarande sitter kvar. När jag blev omhändertagen som 15-åring var det hon som dikterade för läkare och personal vad som gällde.
Som tur tog det stop när jag förflyttades till ett sk. tonårshem. Jag fick utsett en annan vuxen som skulle tillvarata mina rättigheter fram tills att jag blev myndig. Det slutade med att Kvinnan ville polisanmälde tonårshemmet och socialförvaltningen som tog över ansvaret. Vad är det hon ville Inte skulle komma till ytan? Misshandeln, Vad som hände i källaren. Så många frågor och så lite svar, men det är jag som lever med det hela 30 år senare. Kvinnan som haft Mig i sitt våld, trots att hon inte ens varit närvarande eller en del av mitt liv. Det är Alltid jag som initierat att ta kontakt med henne, men det har jag slutat med.

Sen mina fragment av minnen av andra saker som har hänt? Är det verkligheten eller är det bara hjärnspöken skapade i ett barns huvud?
Det obehagliga mörkret, att duscha, att vara ensam. Att inte passa in eller vara Älskad!? Eller att vara ”Älskad” på fel sätt?!

Nu gäller det att jag skall läka mina sår. Och det är här Patrik inte förstår sig på mig. Att vara ett hunsat barn sitter i LÄNGE!…. Ibland när jag har min egentid kommer Patrik och stör och då skäms jag, gör jag något fel så skäms jag. Gör jag något galet så skäms jag. Har jag anfall så skäms jag. Skulle jag förstöra något så skäms jag. Allt handlar om att bli älskad och förstådd men framförallt Trodd på. Men ingen skulle tro på min historia.
Kvinnan kommer ALDRIG att bekräfta vad som hände, Ingen annan heller för den delen!
Men det jag berättar är mina upplevelser, SÅ om det bara är en 13-årings livliga fantasi?!
Det är MIN historia som jag upplevt den och Du skall bara Lyssna och Vara!

Allt bottnar i rädslan att bli slagen och misshandlad, rädslan att Kvinnan en dag skall få reda på det hela. Hur jag lever mitt liv, mina tankar och fantasier… Det är sådant som Patrik inte förstår, det är sådant jag måste arbeta med. Prata med någon om, men känslan av att inte bli trodd finns där innan jag ens börjat pratat med nån… Det är fult att ljuga och fara med osanning! Det är fult att leka med sig själv! Det är fult att ha snuskiga fantasier.
Ja det mesta är fult eller dåligt! Trots att jag vet att det är mina egna demoner som skapar detta, så är det ändå den inneboende rädslan att bli slagen eller att någon skall komma på mig med att göra fel.

Det är detta Patrik inte förstår, jag har försökt förklara för honom men jag får känslan av att bli betrodd, känslan som fanns varje dag när jag växte upp…
Detta är min kamp, men jag vill gärna ha Patrik med mig på ett hörn, men då måste han lyssna på det vad jag har att berätta, mina hemligheter som inte ens ”mamma” Mari vet om. Saker som jag håller för mig själv.
Känslan att INTE bli trodd på, att man är ett barn som ljuger och har livlig fantasi. Ett barn som ljuger för uppmärksamhet, ett barn som är utåtagerande för att få uppmärksamhet. Barnet blev mobbat grovt i skolan, men det var barnets eget fel. Doktorerna vill hjälpa pojken men Kvinnan tillät inte detta. Kvinnan Hade makten över barnet! Allt barnet gjorde var fel eller misslyckat.
Men viktigast av allt.
-Tänk vad Grannarna skall säga…!
Ett mantra som faktiskt är verklighet idag. Grannarna har klagat på mina anfall, grannarna vet vad som sker.

Vi får se vad det här innebär, men Snälla Patrik jag behöver Dig där hela tiden, inte som Psykolog eller terapuet, Du skall bara vara Patrik. Mannen jag älskar och håller av mer än vad Du tror.