Att flytta…
Så Nu är allt på plats och Nu handlar det bara om dagar. För att vara exakt så handlar det om 6 dagar. Resan hit har varit lång och det har varit mycket oro på vägen, men Nu kan jag släppa allt det. Jag vet när jag skall hämta nyckeln och jag vet att Vi har en plan för att allt skall gå bra. Jag säger Vi då Patrik är en stor del av denna flytt. Utan honom så skulle jag nog inte valt att skaffa större lägenhet utan honom skulle nog det här inte fungerat riktigt som det gjort.
Nu blir vi inte Sambos officiellt utan snarare Särbos som tillbringar mycket tid hops varandra. Jag tror att det är bra för oss bägge 2. Jag är lugn och trygg tillsammans med Patrik (ja åtminstone för det mesta) och han är lugn och trygg med Mig. Människor som har mött oss tillsammans säger att Vi är helt olika personligheter. Så i praktiken borde Vi inte fungera tillsammans men det gör Vi.
*hmmm* Nu skulle det här ju inte handla om Patrik utan om att flytta!
Jag kommer ihåg hur det hela skedde för 4 år sedan när jag fick den här lägenheten. Tant K visste att det stod en ledig lägenhet och jag kontaktade hyresvärden. Med min bakgrund var jag rätt säker på att jag INTE skulle få den här lägenheten. Skulder upp över öronen och med socialbidrag som enda inkomst. Men jag hade mitt boendestöd Gabbe som stod och hejade på mig. Och som dom säger. Frågan är fri.
Jag tittade iallafall på den och pratade med hyresvärden. Innan något annat var jag ju tvungen att berätta för honom. Jag var skitnervös men jag visste ju att Gabbe bara fanns ett telefonsamtal bort. Jag berättade som det var och jag vara säker på att få ett Nej. Jag var rätt van vid att få ett Nej från hyresvärdar.
– Jag bryr mig egentligen inte! Men missar Du hyran med 1 dag så åker Du ut!… Vill du ha lägenheten eller inte?… … Men Jag, Va, Hjälp vad händer!
Ja så gick det till när jag skrev under kontraktet på den här lägenheten. Det stod faktiskt BARA mitt namn på kontraktet och kommunen var inte inblandad varken med Borgensförbindelse eller med löfte om att Dom skulle täcka hyran om jag gjorde något dumt. Det var BARA mitt namn på kontraktet.
Jag hade min egen lägenhet och det var helt upp till Mig om det här skulle fungera. Ja Nu har det gått 4 år sedan dess och mycket har hänt på vägen. Jag har Vuxit som människa och person. Jag har lärt mig att säga ifrån. Jag är skuldfri!, Jag har sparade pengar på banken! SÅ dessa 4 år i den här lägenheten har inneburit Mycket för att jag skall bli den jag är idag.
SÅ tack Köpmannagatan för tiden som varit, Nu ser jag framemot att flytta till Centrumgatan och där är det Framåt som gäller!