Igår, Idag, Imorgon…

Du gillar kanske också...

1 svar

  1. PJansson skriver:

    Även om jag följde med dig, satt med dig i undersökningsrummet och ibland fick svara på frågor hur du, jag och vi upplevde din epilepsi, så har du helt rätt i att du beskriver det som något som du har gjort för dig själv. Och även om jag märkte hur frågorna som du fick ibland var väldigt obekväma för dig, så lyckades du ändå hålla ihop dig väldigt väl, för att vara Totte. 🙂 Det var nog mest efteråt, när chocken liksom landade, som du inte längre kunde hålla tillbaka alla dina känslor. Och det är OK! Läkaren fick en bra bild av dig och jag tror att du har de bästa förutsättningarna för att du ska få rätt hjälp på rätt sätt. Om du bara fortsätter våga! Och det vet jag att du vill! Och var aldrig rädd för att be mig, eller någon annan, stå jämte dig när du behöver känna dig lite sådär extra trygg. Jag tycker du har tagit ett Stort steg för att på sikt nå ett nytt liv, det liv Du vill Leva, och jag är Så Stolt över dig!

Lämna ett svar till PJanssonAvbryt svar