Hur skall man sammanfatta det hela…

Låt oss börja så här Tandvärk (inte f*n har min respekt för tandläkaryrket blivit bättre?!), Kyrkoläger, Semester, Tillbaka till arbetet, Färdigrenoverat,(eller åtminstone för den här gången?) Tillbaka på arbetet!, Ny ledsagare, Samtal med kurator.

*hmmm* börjar med det som är aktuellt. Jag hatar tandläkaren! Inte har min tandläkarskräck på något sätt blivit Bättre efter deras senaste tortyr. Det hela har slutat med snart 1 veckas (miss)bruk av Treo och värktabletter. Väldigt enkelt kan man säga som så här. Jag har dragit ut en kindtand som var långt bortom räddning, fint nog. Men den här tandläkaren fick kämpa och slita.

Detta har lett till att jag under några dagar här har gått med ett blottat käkben. Allt har givetvis inflammerat och jag går nu på en IDIOT-kur antibiotika. Vid senaste besöket var dom tvungna att slipa ner käkbenet som varit blottat och Nu hoppas jag bara att skiten vill läka ihop så att jag kan få sovit en hel natt och faktiskt börja leva normalt igen?! 

Nästa sak som kan vara värt att skriva om är att Vi har lyckats få ihop en bilsemester runt om i den södra landsänden. Det hände Väldigt mycket men Det jag kommer ihåg mest, är Nog hur Mysigt jag och Patrik hade det när vi stannade till vid olika sjöar för att ha egen medhavd lunch och fika. En form av budgetsemester som faktiskt var väldigt skönt. Vi har hunnit med diverse loppisar och badplatser i både Småland, Blekinge och nordöstra Skåne. Vi har kört på små grusvägar där vi mött polska dubbel långtradare. Det var då Vi undersökte hur långt ner i diket man kunde köra utan att fastna. Eller varför inte då Vi (läs Patrik) valde att Inte lyssna på den talande damen i telefonen… ”Efter 150 meter sväng Höger”.
Men bäst av allt är Nog att husfriden har varit på topp. Faktiskt är det så jag och Patrik klarar oss genom svåra tider. När Vi gör saker tillsammans så skriker Vi inte på varandra… (Ja nu räknas det inte när Patrik vägrar göra som Jag säger *asg*) Utan Vi fungerar som en enhet =). Sen att Patrik gärna vill Fortfarande vill ta hand om Mig, med en sträckt muskel i vaden och en stukad fot hoppas jag han har lärt sig att jag är rätt duktig på att ta hand om mig själv. Givetvis kräver detta en längre förklaring. Vi hade varit ute på några klippor där vi solat och badat. Vägen till bilen är väl lite knagglig och man Måste titta var man sätter sina fötter. Detta försökte Patrik hjälpa mig med. Att se var jag satte mina fötter. Tyvärr glömde han att ha koll på sina egna fötter. Nu gick det inte så illa det hade kunnat gå. Vid den här badplatsen har man inga kläder på sig, så det var en liten syn för gudarna. (ok, jag skall inte skratta åt andras olycka, men en medelålders ”rund” naken sak som ligger mitt ute i granskogen och skriker… *hmmm* Jag väljer Nu att lämna den betraktelsen.) Men det slutade med att jag fick använda mig av mina sjukvårdskunskaper =).
Då det här stället ligger lite eländigt till måste man har bil (snygg övergång där, det var ju bilsemestern jag skulle sammanfatta) och när Vi nu hade hyrbil så passade Vi på att åka ut där.
Men under veckan hann det bli både IKEA-besök, flytta hit saker från Patriks lägenhet i stan, köra skräp till återvinningen. Så kort och koncist det har varit en lyckad bilsemester trots att en Medelålders Satmara till biluthyrnings-agent saboterade 1:a timmen av semestern.
Då detta var vår första egenproducerade semester har Vi lärt oss en del som Vi tar med oss till kommande semestrar och ser till att Vi gör på ett annat Bättre sätt. Jag kan väl erkänna att Allt inte varit frid och fröjd, men Vi lyckades komma hemifrån.

*hmmm* När jag Nu ändå nämnt IKEA kan jag väl nämna att Vi faktiskt börjar bli färdiga här hemma. Köket har fått sig en ny stil och likaså vardagsrummet. Det är dock en del kvar, bland annat måla om vardagsrummet och få saker här på plats, men det får bli ett projekt nästa år. Men Vi har fått koll på ljudet och våra datorer. Sen har Vi också fått ordning på det med att Vi har varsitt skrivbord med allt vad det innebär. Tror att Patrik är nöjd med så långt som Vi har kommit. Givetvis finns det en hel del kvar att göra, men nu har vår ekonomi också gränser. Iallafall till Patrik får ett jobb. Jag klarar mig på det jag får men det är svårt att täcka upp dom hålen som Patrik får i sin ekonomi innan allt är på plats. Vi bor ju en bit utanför Växjö (typ 4-5 mil) och det är ju en del planerande för att Vi bägge 2 skall kunna resa till stan varje dag. Resor, mat, hushållssysslor. Patrik´s aktiviteter har ju inte riktigt hunnit sätta igång och jag ”började om ” på mitt i tisdags. 

Ja men då kan jag lika gärna skriva lite om det. Min arbetsplats brann ju ner och det har varit svårt för mig att hitta någonstans där jag kan vara Utan att det skall vara dagliga konflikter och en massa annat tjafs. Så jag blev ju ombedd att vara ledig några månader i somras. Jaja det är historia för sig men som min chef säger, det är historia, Nu går Vi vidare. Denna vecka var det bestämt att jag skulle börja om och att man skulle göra sitt bästa för att lösa hela situationen. Iallafall så är jag Nu på ett annat ställe där jag skall vara närmaste 2-3 månaderna tills Vi kommer på plats på Nya Parketten. Det bra-iga är att min chef också kommer vara chef på den här avdelningen, då ställets nuvarande chef byter arbetsplats =). Jaja, det som kan vara negativt är att jag kommer några nya kollegor som jag fortfarande inte känner, några av dom kommer jag ha som elever? Det positiva är att jag får vara med och bygga upp ett fungerande bageri från grunden. Kanske det slutar med att när jag lämnar den enheten så kan dom baka sina egna frukostbullar och kakor? =) Samtidigt som allt det här sker skall jag vara med när det skall börjas köpa in redskap och planeras för det nya stället… =) 

Jag ser Nu på klockan att jag Nog får dela på det här inlägget lite, så del 2 (och eventuella delar) kommer snart upp här igen så håll utkik!