När en dörr stängs…
… Länge står vi framför den stängda dörren och med sorg i blicken stirrar Vi på den…
… och förbannar att vi inte har lyckats, Vi glömmer bort tiden, Vi vänder ilskan mot oss själva och mot andra, Vi glömmer bort att se möjligheterna och i många fall det Enda alternativet. Vi blir blinda för Vår egen frustration. När andra försöker påtala det eller hjälpa till vänder Vi vår frustration mot någon annan. Helt plötsligt är det inte den stängda dörren som är skuld till att Vi inte lyckats. Mitt i Vårt eget lidande kommer någon annan och talar om hur Vi skall göra och det är denne som bär skulden. Vi vänder på det och gör någon annan skyldig till att Vi själv inte lyckats.
Vi glömmer att se hur hårt det sårar den som faktiskt försöker hjälpa oss. Man vet att det är så som Han säger… men Vi kan inte ta in det för stunden.
Hur bara vågar Han komma och påpeka den enda möjligheten?
Hur vågar Han bara påstå att Vi inte har lyckats?
Det hjälper inte att Han bara står kvar där, Han ber inte ens om ursäkt för att Han har förstört ett perfekt lidande?!
Vi skapar vårt eget drama, Vi gräver ner Oss djupare ner i Vår egen plåga. Vi glömmer bort att Han bara vill hjälpa! Vi ser inte det Han ser!?
Utan att mena det, utan att Vi märker har Vi sårat någon som egentligen vill hjälpa Oss. Vi har börjat en resa på vägen mot att stå kvar ensamma.
Då räcker ett ord för att det hela skall krackelera, ETT ord är allt som behövs. Vi nämner det onämnbara Vi väntar på explosionen…
Men han står kvar där?!
”Är Du Riktigt dum? Hur vågar Du stå kvar? Hur vågar Du stå där mittemot mig och tala om hur jag skall göra? Nu har Du förstört den Perfekta Pinan! Hur vågar Du ens nämna det enda alternativet! Nu är det MIN vision och Mina drömmar som gäller! Jag gör faktiskt det här för Oss! Jag försöker leva den dröm Jag har! Det är Du som stängt dörren! Det är Du som stoppat Mig i min vision! Hur vågar Du jämföra Mig med Dina erfarenheter? Hur vågar Du påstå något så banalt att det är Jag som stängt dörren för mig själv! Jag gör det hör för Oss! Jag gör det här för att uppfylla Vår dröm! Att Vi skall ha det bra! Jag skall minsann prata med andra om vad Du har sagt, det måste finnas andra alternativ! Det här är Min vision, och jag gör det för Oss!”
… Så Vi märker inte ens att ett fönster har öppnats!
Den här situationen som jag så väl känner igen från hur Jag själv var en gång tiden, Tanken Jag många gånger har haft själv, den tanken Jag med Din hjälp övergett. Jag har börjat se alternativ och söka lösningar istället för att skylla Min vånda på alla andra! Tack vare Dig har Jag vuxit och blivit en mera ansvarsfull person. Tack vare Dig har Jag lärt mig se skillnad på Någon försöker hjälpa mig. Tack vare Dig har Jag börjat se alternativen, Även om det Bara finns ett!
När Jag mått som sämst är det Du som har stått kvar, det är Du som få ta emot min ilska för att jag inte har lyckats. Men Du har stått kvar där orubblig.
Nu min Älskade, Nu är det min tur att stötta Dig, men Du måste lära Dig att lyssna, Du måste börja våga lite på mig. Jag finns där när Du behöver mig!
