Mitt sociala handikapp…
Det många inte vet är att ja har en problem med att vara i samma rum som Många Okända människor och detta var precis det som hände i fredags. Jag kom i ett ”flykt-mode” som tur var fanns det några som jag kände mig trygg med och Patrik kom lite senare och lugnet och säkerheten var återställd…
Så mycket betyder Patrik för mig… Han kan få mig lugn i situation där jag är smått illamående och bara vill fly.
Nu undrar Ni säkert hur jag lyckades försätta mig i en situation som jag oftast själv brukar kunna undvika, då jag vet vad som sker…
Men nu var det Super-Fredag på Parketten med Taco-buffé och Fika-buffé, sådant man inte kan tacka nej till. Vad jag inte visste var att det 75% av människorna var sådana jag aldrig träffat eller visste vilka dom var?! Och detta gjorde att jag fick lätt Panik. Det slutade med att jag fick gå undan i ett eget rum och bara vara 5 minuter. Jaja nu vet Ni det!!!
Nu var det ju inte självömkan som var min mening med det här inlägget utan snarare att försöka förstå varför detta egentligen händer. På nätet står det inte så mycket (på svenska) om det utan man hänvisar till amerikanska studier där fenomenet är ganska vanligt förekommande.
*kanske är vi i Sverige inte beredda på att hantera detta faktum…
Men känslan av att bara vilja vara ensam, att bli osynlig… Men jag tränar på att det inte skall vara så =)
Contradictio In Adiecto
