Vara inne i en ”dålig” period…

Jag måste lära mig mer om min psykiska ohälsa. Just Nu är man inne i en period där rädslan för att bli Övergiven är Överdrivet stor. Jag vet ju att det inte kommer att ske men tänk om!? Igår ringde jag till och med en kompis jag tycker mindre bra om bara för att bota min ensamhet. Ja Patrik har ju börjat arbeta och på måndagar är han borta 9-10 timmar. Mami var orolig för mig, Patrik var orolig för mig.
Min rädsla att bli Övergiven bottnar i en mindre normal uppväxt i en dysfunktionell fosterfamilj. Jag måste lära mig våga prata om det och inse att det har satt djupa ärr i mig även som vuxen. Rädslan att bli Övergiven, jag har utvecklats så mycket senaste tiden och det är dags att ta tag i den här biten. Jag skall inte vara rädd för att berätta Min Historia som jag upplevt den. Kärringen är inte en del av mitt liv längre, så varför skall jag vara rädd för att bli slagen av henne.
Kommer försöka berätta Min historia som jag upplevt den. Om det sen är sant eller inte spelar ingen roll. Det är min känsla som räknas som är det viktiga.
Jag måste börja våga erkänna när jag mår dåligt. Speciellt för. Mig själv. Jag har Min Valda familj som accepterar mig trots mina brister. Vad sen grannarna säger eller vad andra säger det är inte viktigt.
JAG ÄR VIKTIG I MITT LIV!