På plats… I nya lägeneheten!
Nu har det gått en helg eller så sedan Vi flyttade. Man har helt enkelt börjat bo in sig. Dags att tas tag i problemen som inte har med flytten att göra.
Ja samma gamla vanliga, min situation på min sysselsättningsplats. Med anledning av just detta måste jag fråga mig om handledarna på min sysselsättning verkligen vad dom gör, när man Nu välkomnat mig som har Högfungerande Autism. Vet Dom vad som krävs för att det faktiskt skall fungera, eller drar dom alla över samma kant. Ordet dom måste lära sig är HÖGFUNGERANDE.
Ja jag har ett funktionshinder som man varken ”SER eller HÖR”. Man måste nästan känna mig som person för att förstå hur jag fungerar och vad som händer när saker blir lite för mycket! Det slutar med att Stänger av totalt och man når inte fram överhuvudtaget. Jag går in i min egen lilla skyddande värld där väldigt få är Välkomna. Till och med Patrik har börjar märka av det, att han ibland inte blir insläppt. Han har börjat lära sig, men han har en bit kvar, innan jag släpper in honom. Det positiva är iallafall att han har lärt sig. När jag stänger ute världen så skall man inte försöka ta sig in. JAG hälsar Dig välkommen in om jag vill ha Dig så nära inpå.
Kalla det skyddsmekanism eller varför inte FLYKT, något jag har hört till leda. Jag flyr in min egen värld, där jag vet att jag är trygg!
Jaja Nu skulle det här inlägget inte handla om mig utan om flytten och allt runt det. Vi har som sagt börjat komma på plats och vi har börjat lära oss hitta runt i skåp och lådor. Men nej jag vet fortfarande inte var allting finns, men ge mig något år eller så skall jag lära! =)
Det var problemen på min sysselsättning som var det skulle handla om. Ja just det att handledarna inte riktigt förstår hur jag fungerar eller var jag är i min process. Mitt boendestöd sa det på ett bra sätt igår. ”-Dom borde veta att Du inte kan läsa av andra människor, Du klarar ju inte av Sociala Interaktioner”…
Ja vad det sen betyder? I min värld betyder det att jag inte klarar av människor som Inte lyssnar på VAD jag säger! Inte HUR? jag säger. Vilket i och för sig borde gälla för alla. Jag har lärt mig att lyssna på Orden, inte Hur eller Vad Du säger, för det förstår jag tyvärr inte. Mitt boendestöd vet detta och det är väldigt sällan Vi kraschar ihop oss. Nog har det hänt men det är mer för att hon är otydlig eller bara helt enkelt för mycket Mamma… Hon är en av FÅ som faktiskt Vågar sätta sig emot mig för hon tar inte åt sig om jag skulle RÅKA!? vräka ur mig något mindre smart. Så utan henne skulle jag nog inte vara där jag är idag. Hon och jag pratade faktiskt om det igår. Att hon är en av få som jag faktiskt litar på och som jag låter mig bli utskälld av.
Jaja nog om henne, Nu var det flytten och så jag skulle skriva om. Men tyvärr har jag nog glömt vad det var jag skulle skriva, så det får vänta till en annan gång. (om jag kommer ihåg!) Nu lite mys med katten innan jag skall till arbetet för att jobba några timmar tillsammans med min Kompis A… En kille som faktiskt uppskattar det jag lär honom och lyssnar på vad jag säger. VI respekterar helt enkelt varandras olikheter =) = )
Disclaimer: Nu skulle detta inlägget handla om nya lägenheten. Men det får ni läsa på ett annat ställe
