Att kommunicera… Det tveeggade svärdet!
För några år sen efter M lovade
jag mig själv att ALDRIG bo tillsammans med någon igen… Ändå står jag där nu och måste ta det onda med det goda!
För mycket brist på kommunikation och förståelse!
Den ena vill en sak och den andra menar något annat… Givetvis leder detta till konflikter och en massa annat tråkigt som bara förstör och gör det hela jobbigare…
Senast denna helgen var det en sådan onödig sak… jag hade ställt en halvdöd julgrupp på diskbänken i tanken om att plantera om några av blommorna… Den fick stå där 1 dygn sen hamnade den nedtryckt i soporna…
Om jag skulle fått frågan Först! Skulle man slippa en jobbig konflikt. Men Nä… Här förutsätts det att det skall kastas?
En annan liten trivial händelse som också lett till konflikt är mina ”äckliga”, ”snuskiga” köksmattor… Att istället för säga vad som är snuskigt hamnar allt under samma rubrik… inkluderat den matta som tog några månade
r att hitta och som är specialköpt just till mitt kök… ”– Jag menade inte den, får man höra”… Men säg då för H******* Vilka mattor i köket Du menar!!!!
Lite trött på sådana småkonflikter för att man Antar att man gör rätt…? Istället för att fråga..! Sen att man påstår att Jag har kommunikationsproblem! …
HALLÅ! Jorden anropar! Snacka om att rättfärdiga sin egen bufflighet!!!
Så just därför ät jag trött att på att bo tillsammans med någon… Men det är också härligt och skönt. Allt detta i ett en blandning gör det så fruktansvärt svårt!
Ha kvar kakan eller kasta bort det?
Är det någon i detta universum som kan svara på denna fråga vore jag Glad…!!!!
